pappa var också i havet

(saknar pappa idag för det har varit en dag som jag trott att han finns nånstans, att han gömmer sig på nåt hemligt ställe och att jag kanske skulle kunna se honom på stan eller så. kanske gå till mcd och äta med honom. who knows. jag vänder mig fortfarande om, om jag hör det där speciella visslet som han brukade göra om han såg mig nånstans.

jag önskar att jag kunde beskriva hur förjävligt det är/känns att han inte finns, så att alla som fortfarande har sina nära & kära hos sig, kan ta vara på dom på bästa sätt. för man vet ju aldrig.
ja, det var väl det.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0